Igår skulle jag enbart köra ett rullpass. Rulla runt benen för jag ville inte för något i världen missa några spinnigpass med M. Jag har ju inga fler lopp inbokade heller så då kan man förhandla bort vilan med sig själv, vilket jag också gjorde och följden vart att jag var mig en trött själ när jag kom hem. Sliten i kroppen, pigg i huvudet, med en liten tomhet. Tomhet dövar man bäst bort med en god tomatsås. Kan tänkas sig vara lite märkligt, men så är det faktiskt.
Klockan är sent på kvällen och jag köpt nödmat som färdigfyllda färskpasta ricotta och spenat, smakar industriellt så det bara sjunger om det, men i min värld finns det gradskillnader.
Tomatsåsen
1 burk saltåkvarnens hela tomater
½ tsk kung markattas pulverbuljong
½ vitlök
en oblyg klick av rabarbergelé, har du inte det hemma tar man socker/saft eller något annat sött
Salt och nymalen peppar.
Fräs hackad vitlök i olja i med tomaterna och lite vatten, tillsätt resten. Smaka av, justera i med pastakuddarna och låt småputtra medan nu för kung och fosterland river en fin parmesanhög som du blandar med lite kräm fräsch. Med krämen finns det oändliga möjligheter men jag gillar lite nymalen svartpeppar, men vill man pressa i en vitlöksklyfta så gör man det, vill man ha lite surt så tar men lite citronjuice.
Sen packar man matlådorna äter lite själv och hoppas på att pastan gör gott för de trötta benen så att man är redo för att möta nya mil.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar